Filmen som redsap för att beröra.
För att förmedla.

Använd menyn och klicka på den filmen du vill bekanta dig med.

För att beröra någon annan behöver du själv bli berörd.

På ett fysiskt plan är det här inte så svårt att förstå: om jag lägger handen på din axel så berör din axel min hand lika mycket som min hand berör din axel.

Här går det att välja hur mycket du vill känna av beröringen, även om de flesta har svårt för att inte känna fysisk beröring alls. Om du vill ha beröringen lite mer åt vänster på din axel så kommer du att flytta dig så att handen hamnar på det ställe du vill ha den. Om du däremot inte riktigt vill ha beröringen kommer du att spänna dig och dra dig undan så att du får mindre beröring.

Ju mer jag känner in vad jag själv vill desto fler nyanser kommer den berörde få. Ju fler av de nyanserna den som blir berörd känner in, desto bättre kan ni två kommunicera.

Min erfarenhet är att ju mer du själv känner i din hand, desto mer kommer den andra personen våga ta in av beröringen.

Kommunikation
På samma sätt är det med vad vi säger eller visar: Jag kan prata mest bara för att uttrycka en åsikt, utan intresse för den jag pratar med, men jag kan också vara delaktig i en dialog där det jag säger påverkar dig, och tvärtom. Ju bättre jag är på att känna in om du är intresserad av det jag pratar om, i nuet, utan tankar på vad som ska komma sen, desto lättare är det för mig att känna om du vill fortsätta samtalet eller inte. Ju mer du känner in på vilket sätt samtalet är intressant för dig, desto lättare kommer det vara för dig att känna åt vilket håll du vill att samtalet ska gå. Precis som med den fysiska beröringen så vet vi inte om det är du som berör mig eller jag som berör dig. Kommunikationen är ett faktum.

 

Film
Även med film vill vi få till en kommunikation med den som tittar, men där kommer ytterligare en utmaning: Hur kan kommunikationen bli levande fastän filmen redan är färdig?
Vi vet att en film, bild eller text berör människor olika, och att de dessutom berör samma person olika olika dagar. Precis som i den fysiska beröringen och i samtalet behöver jag hela tiden undersöka vilka nyanser av filmen som berör mig på vilket sätt. Ju fler nyanser jag kan hitta i filmen hitta desto fler sätt kan jag förstå hur olika människor kommer att uppleva filmen. Om jag kan känna av på vilka sätt jag själv berörs så kommer jag lättare kunna känna av åt vilket håll jag vill dra resten av filmen, vilken nästa scen ska vara, för att så många som möjligt ska förstå filmens syfte; Det passiva med att filmen redan är klar gör jag aktivt genom att se olika nyanser av hur jag själv bli berörd för att därigenom förutspå hur andra berörs.

För att beröra någon annan behöver jag själv bli berörd.